Mars 2020

Ur Smålandsposten N:o 38 Lördagen den 8 Mars 1930.

Nu är det klart för Salens sänkning.

Strandägarna har erhållit även hög- sta domstolens tillåtelse.

Bruksägaren Stephens erhåller en ersätt- ning av 13,455 kr.

Högsta domstolen har nu meddelat beslut i det omtvistade målet om sänkning och reglering av vattenståndet i sjön Salen för torrläggning av vattenskadade marker inom Lekaryds, Aringsås, Blädinge, Skatelövs och Öja socknar. Domstolen har därvid fastställt Göta hovrätts och Allbo häradsrätts beslut att meddela sökandenas rätt att utföra företaget i fråga. Likaledes har fastställts underrätternas beslut att ogilla Sydsvenska kraftaktiebolagets och en del strandägares talan för vissa dem genom företaget åsamkade skador samt ävenledes av vederbörande vägstyrelse förda ersättningsanspråk. Slutligen har även fastställts hovrättens beslut att tillerkänna bruksägare J. S. F. Stephens å Huseby en ersättning av 13,455 kr. Häradsrätten har medgivit Stephens en ersättning med 10,340 kronor. Högsta domstolens beslut är enhälligt.

*

Epilogen på en tjugoårig process.

Det nu avkunnade utslaget utgör epilogen på en tjugoårig process. Det var nämligen den 30 November 1909, som strandägarna vid sjön Salen ingåvo ansökan om rätt att få sänka sjön för vinnande av nytt land. Enligt det nu av högsta rätt stadfästa utslaget är – säger riksdagsman Per Gustafsson i Benestad vid samtal med Smålandsposten – tillåtelse given till den önskade sänkningen av Salen och därmed sammanhängande åtgärder. Beslutet innebär nämligen, att Ohs by fall i Huseby-ån vid sjön Salens utlopp skall helt utrivas, och att fallet vid Huseby skall utrivas med 15 cm. Detta får till följd, att vattenståndet i sjön Salen sjunker med 1,10 – 1,20 meter. – Vad blir resultatet av sjösänkningsföretaget? – Inalles torrlägges 1,494 hektar, huvudsakligen i trakten av Alvesta och i Grimslövstrakten, där som bekant stora myrmarker nu finnas. I landvinningen ingår 1,130 hektar jord, som omedelbart blir klara att odla. – Hur dyrt blir företaget? – Redan nu äro kostnaderna stora dels genom de ingående undersökningarna, dels genom det myckna processandet. Delägarna i företaget har alltså fått satsa stora belopp i form av räntor på de lån, som måst upptagas för hittills gjorda utgifter. Själva företaget beräknas kosta över 200,000 kr. Emellertid är det så, att staten bidrager med halva kostnaden, icke endast för arbetet utan även för förundersökningar och processande. – När skall arbetet taga sin början? – Sannolikt inte förrän nästa år. Först skall fallet sägas upp till avträde vid nästa fardag, och den är inte förrän den 14 Mars 1931. Man kan möjligen tänka sig särskild överenskommelse dessförinnan.
Ur Smålandsposten N:o 169 Torsdagen den 27 Oktober 1932.

Smålands mest omstridda sjö- sänkningsföretag.

Salens sänkning, som nu har påbörjats efter hundraårig förberedelse.
Runt omkring sjön Salen och sträckande sig inom socknarna Lekaryd, Aringsås, Blädinge, Skatelöv och Öja pågår f. n. ett stort vattenreglerings- och odlingsföretag, som torde bli av en mycket avsevärd betydelse för orten. Historien om förberedelserna till detta arbete är typisk för svenska rättsförhållanden. Mellan åren 1799 och 1802 pågick vid Allbo häradsrätt en process angående utrivning av den 1782 ombyggda och förhöjda Osby damm, belägen vid sjön Salens utlopp, c:a 2 km. norr om Huseby bruk och gård. Käranden var dåvarande ägaren till Lästad, vice presidenten i Göta hovrätt P. O. Sandersköld, och ägaren till Huseby, ryttmästaren greve Axel Hamilton. År 1802 ingick förlikning om rätt till en viss uppdämningshöjd av OsbyHusebyfallen, vilken förlikning godkändes av Göta hovrätt. Säkerligen i avsikt att därmed för framtiden hindra vidare anspråk på fallen inköpte de nya ägarna av Huseby, grevarna Malkolm och Hugo Hamilton, 1826 även Lästad gård. År 1845 hölls utan rättegång inför Allbo häradsrätt vittnesförhör angående samma vatten- och strandrätt, och 1855 påbörjades vid Kinnevalds häradsrätt en ny rättegång angående utrivningen av Osby damm, varvid jordintressenternas talan fördes av häradshövdingen i Allbo Fr. Magnus Wahlbom. Efter en ingående kompromiss dömde k. m. 1864 att dammen till fördel för torrläggning måtte ändras men inte fullständigt utrivas. Landshövdingen i Kronobergs län Gunnar Wennerberg höll sedan 1882 sammanträde med jordägarna kring sjön Salen i avsikt att få till stånd en syn enligt den nya dikningslagen för eventuell uppodling av dåvarande vattensjuka marker. 1891 påbörjades här en ny syneförrättning av lantbruksingenjören för Kronobergs län, Ad. Roos. Sedan ägaren av Huseby, brukspatron J.S.F. Stephens, häröver anmält missnöje, övergick spörsmålet om utrivning av Osby damm till rättegång inför Allbo häradsrätt och Göta hovrätt. Men då erforderlig majoritet för arbetets utförande saknades bland jordägarna, avslutades rättegången år 1900 utan resultat. Den då unge godsägaren Per Gustafsson i Benestad, tog år 1909 ånyo upp saken och lyckades efter utredning av lantbruksingenjören Karl Elfström skaffa erforderlig majoritetbland markägarna, så att rättegång på ansökan kunde upptagas mot vattenrättsintressenterna, bland vilka ägaren till Huseby var den förnämste. Därvid restes ett så kraftigt motstånd mot planen, att den laga synen och rättegången drogos ut under mer än två årtionden. Å ömse håll anlitades de mest sakkunniga jurister och experter. Den 7 Mars 1930 föll äntligen k. m:ts dom, liksom underrätternas utslag blev till förmån för torrläggningsplanen, och den 18 September 1931 förklarade k. m., att från det allmännas sida intet hinder fanns för sjösänkningsarbetets utförande. Redan i Januari 1932 påbörjades sedan utgrävningen av fallet vid Osby. Företaget gynnades av årets ringa nederbörd, som också gjort, att några översvämningar nedanom företaget kring sjön Åsnen inte till följd av regleringen kunnat uppstå. På hösten 1932 är mer än halva årensningen vid sjön Salens utlopp klar, och det s.k. skibordet vid Husebyfallet är enligt k.m:ts dom sänkt med 15 cm. Resten av arbetet vid Osby skall bli färdigt under år 1933. Entreprenör är här Gustav Gustavsson från Boaryd, Ryssby, Kronobergs län, och han utför ett synnerligen gott raskt arbete. Kontrollant är lantbruksingenjören Ivar Helin, Växjö, biträdd av lantbruksstipendiaten G. von Heideken. Sedan återstår att rensa upp åar, bygga om broar, gräva avloppsdiken etc., varigenom vattensystemet i och kring sjön Salen sänkes med 1,2 m. under det hittillsvarande medelvattenståndet. Hela arbetet skall vara utfört inom en tid av 10 år, räknat från 1931, men torde bliva färdigt redan 1934. Antagligen kommer detta torrläggnings- och odlingsföretag att med tiden väl löna sig, ty arealen av därmed utvunna landvinningar blir 1,494 hektar, varav 1,130 hektar odlingsbar åker, med god svartmylla på lerbotten, medräknat redan odlad, vattensjuk mark. Av de forna maderna, som gåvo en medelmåttig slåtter, får man vidsträckta, släta och nästan stenfria åkerfält, minnande om Sydskånes. Dock har motståndet vis à vis företaget vållat markägarna stora omkostnader, som f.n. uppgår till c:a 125,000 kr. Antagligen har processkostnaderna blivit ungefär lika stora för vattenrättsintressenterna, varför hela rättegången om företaget kostat omkring en kvarts miljon kronor. Värdeförluster för Huseby genom fallens upprensning och sänkning togs i utredningen och domen till kr. 24,351:50, som erlades av markägarna, vilka därjämte fått vidkännas en del rättegångskostnader även för motparten samt genom den långa tidsutdräkten i processen enbart i räntor förlorat minst 100,000 kr. Naturligtvis äro regleringsintressenterna även skyldiga att ersätta den mark, som tagits i anspråk för uppläggning av jordmassor m.m. I följd av delade meningar hos parterna har även efter k. m:ts dom svårigheter rests mot företagets utförande. Om arbetet i stället genom överenskommelse i godo kunnat sättas i gång före krigstiden, hade det genom ökade skördar och priser redan betalt sig självt. Den, som ända från början, först i egenskap av ordförande i arbetsstyrelsen och sedan 1918 även såsom företagets syssloman, haft ledningen av och burit tungan under rättegången m.m. för detta väldiga arbete, är riksdagsmannen Per Gustafsson i Benestad. Det har krävts en okuvlig energi och stor sakkunskap för att kunna driva genom och fullfölja saken. Men när en gång, som vi hoppas, rika skördar vajar på dessa vidsträckta fält, har hr Gustafsson där rest sig ett äreminne för evärldeliga tider. Per Borgh. Kantor, Lekary