Januari 2022

Gammla prästbostället i Norra Vare

Prästbostället i Blädinge

Ur Smålandsposten N:o 51 Lördagen den 1 April 1916.

Kommunalt. Pastoratsstämma med Vislanda och Blädinge församlingar, hölls den 17 d:s. Den vid föregående pastoratsstämma tillsatta kommittén för utredning af frågan om kyrkoherde- och komministerbostädernas eventuella förflyttning hade föreslagit, att enär komministerbostaden i Norra Vare var otillräcklig och bristfällig, ny sådan skulle uppföras på Blädinge stomhemman, men att nuvarande kyrkoherdebostaden, som var i godt skick, skulle bibehållas. Stämman beslöt i enlighet med kommitterades förslag. Årets första ord. kommunalstämma hölls den 25 dennes. Revisorernas berättelse öfver föregående års räkenskaper och förvaltning upplästes och beviljades kommunalnämnden ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning. Äfvenså beviljades ansvarsfrihet för kommunbibliotekets räkenskaper och förvaltning. Till ledamöter i årets valnämnd utsågos lokförare Karl Svensson, nämndeman Salem Svensson i Kvarnabacken, folkskollärare J. V. Gustafsson och stationskarl Gustaf Petersson med lokeldare Bror Bengtsson och P. M. Johansson i Lindås som suppleanter.

Ur Smålandsposten N:o 145 Onsdagen den 20 September 1916.

Blädingeborna vilja ha kvar sin pastorsexpedition. F. d. kyrkovärden O.M. Danielsson m. fl. i Blädinge har – enligt hvad Smålandspostens Stockholmsredaktion erfarit – på måndagen uppvaktat kammarkollegium med en skrifvelse i anledning af Smålandspostens meddelande på sin tid, att kyrkoherden i Vislanda och Blädinge församlingars pastorat, N. M. Nilsson hos kollegium framställt yrkande om att pastorsexpeditionen i Blädinge fr.o.m. den 1 maj 1920 måtte få öfvertagas af kyrkoherden i Vislanda. Emot denna kyrkoherdens framställning, som står i fullkomlig strid med hvad i pastoratsstämma enhälligt beslutats, inlägga församlingsborna sin bestämda protest. Det må vara sant – heter det i församlingsbornas skrifvelse – att Lästad och Oby gods med sina vidlyftiga utmarker gränsa till Vislanda prästgårds ägor och att några af dess torpare sålunda ha ganska nära till kyrkoherdebostaden, men det oaktadt komministerbostället för dessa torpare beläget en half mil från kyrkan, har från detta håll icke förmärkts någon önskan att få en förändring till stånd. Och kommer nu, som önskligt är, komministerbostaden att förflyttas till omedelbar närhet af kyrkan, så måste i betraktande af det centrala läge, församlingens kyrka alltid utgör, det för församlingsborna vara bäst och bekvämast, om pastorsexpeditionen fortfarande får skötas af komministern, hvilken alltsedan 1908 till full belåtenhet handhaft densamma. Då kyrkoherden Nilsson helt visst icke kan åberopa en enda person i Blädinge församling, som önskar pastorsexpeditionen förflyttad till Vislanda, hemställer församlingsborna, att kollegium måtte hos k. m. tillstyrka, att pastorsexpeditionen för Blädinge fortfarande må handhafvas af komministern därstädes, i följd hvaraf kyrkoherden Nilssons framställning måtte lämnas utan afseende

Ur Smålandsposten N:o 125 Fredagen den 22 Augusti 1919.

Prästboställena i Vislanda pastorat. Pastoratsstämma hölls i Vislanda den 19 dennes under komminister K. Holms ordförandeskap. Stämman hade först att besluta angående bostäder åt kyrkoherden i Vislanda och komministern i Blädinge från och med den 1 maj 1920 och beslöts enhälligt att kyrkoherdens bostad skall utgöras af den nuvarande prästgården och nybyggnad företages å Blädinge stom för komministern. Denna byggnad skall vara färdig den 1 oktober 1921. Enligt k.m:ts resolution äger komministern intill dess byggnaden blifver färdig åtnjuta hyresersättning med 700 kr. pr år. En kommitté utsattes för att utreda byggnadsfrågan och invaldes i densamma riksdagsman P. M. Olsson i Blädinge, handl. Emil Svensson i Vislanda, nämndeman C. M. Johansson, Södra Vare, snickaren Gustaf Petersson, Björkelund och A. J. Jonsson i Näshult med kyrkovärden E. O. Petersson i Näs som suppleant. Såsom sammankallande utsågs riksdagsman P. M. Olsson. Att närvara vid af och tillträdessystemen i nästa månad valdes kyrkovärdarna G. S. Olofsson, Mörhult och E. O. Petersson, Blädingenäs. Blädinge kommuns ansökan om inköp af mark från stomhemmanet intill Blädinge station, hvilken ansökan remitterades till stämman för yttrande tillstyrktes.

Ur Smålandsposten N:o 174 Söndagen den 6 November 1921.

Pastor Gustafsson gav sedan för biskopen och flera präster och församlingsbor middag i den nya prästgården, som då så att säga invigdes. Under middagens lopp hälsade pastor Gustafsson biskopen i ett varmhjärtat anförande välkommen både till församlingen och prästgården. Härpå svarade biskopen i hjärtliga ordalag. Pastor Gustafsson var den förste prästman, som biskopen prästvigt, vars hem han gästade. Biskopen hade alltid önskat att få komma till detta pastorat. Här var den rena Smålandsbygden, och här hade han väntat att finna den gamla trofasta kyrkliga stammen. Han förväntningar hade också gått i uppfyllelse idag. Han hade med glädje konstaterat det stora kyrkliga intresse, som förefanns i församlingen. * Den nya prästgården är belägen på en öppen plats helt nära kyrkan, varifrån man har en vidsträckt utsikt över sjön Salen och hela Blädinge by med omnejd. Byggnaden vartill arkitekt Wiman i Växjö uppgjort ritningar, har uppförts av byggmästare Johansson i Vislanda för ett pris av 33,500 kr. och på ett sätt, som länder honom till all heder. En del planeringar äro ännu under arbete, vadan det hela torde gå på en kostnad av 35,000 kr. Prästgården inrymmer sju rum och kök samt är försedd med elektrisk belysning. Det hela bär prägel av synnerlig hemtrevnad och när sedan trädgården blir färdig, kommer Blädinge församling att glädja sig åt en prästgård, som både i yttre och inre avseende motsvarar alla förväntningar.

Ur Smålandsposten N:o 7 Lördagen den 14 Januari 1950.

 Den gamla boden bör stå kvar. För pastorsämbetet i Blädinge framhåller riksantikvarieämbetet att en äldre kulturhistoriskt intressant bod vid gamla komministergården i Norra Vare bör få stå kvar på sin gamla plats. Länsantikvarien har emellertid upplyst, att några planer på att riva boden inte föreligger f.n., och riksantikvarien har därför inte funnit anledning föreligga att nu rikta någon framställning till vederbörande förvaltande myndighet. Ämbetet vill emellertid ha en påstötning om rivning av boden skulle bli aktuell. Det är ämbetets ombud, hemmansägare Johan Nilsson, som riktat uppmärksamheten på detta byggnadsminnesmärke.