Oktober månad 

Skolorna i socknen.

Ur Smålandsposten N:o 73 Måndagen den 11 Maj 1914.

Skolhusbyggnad. Entreprenadauktion hölls i Blädinge sockenstuga den 4 maj, hvarvid till entreprenör för tillbyggnad af skolhuset af ett rum åt läraren, samt två rum och kök åt lärarinna, jämte brygghus i källarevåningen, antogs byggmästaren J. A. Svensson i Lisebro mot en summa af 2,000 kr. Bygget skall vara färdigt till den 1 oktober 1914. Till entreprenör för tillbyggnad vid Blädingeås skolhus, innehållande småskolesal, afklädningsrum och bostad för lärarinna antogs byggmästare J. A. Engström i Färanäs. För allt, utom kamin till skolsalen, erhåller han 3,300 kr. och skall arbetet vara färdigt till 1 juli 1915.

Ur Smålandsposten N:o 111 Onsdagen den 21 Juli 1915.

Skolhusinvigning, ägde rum i söndags e.m. i Blädingsås, då den därstädes under våren och sommaren uppförda nya småskolelokalen invigdes af skolrådets v. ordförande, komminister K. Holm. Först hölls bibelförklaring öfver dagens episteltext. I slutet af sitt föredrag erinrade pastor Holm om psalmens ord: ”Bygga upp, ej rifva neder, är en kristens pligt och heder” och uttalade den önskan, att undervisningen och allt, som skulle förehafvas i den nya skollokalen, icke måtte verka nedrifvande utan tjäna till 10 uppbyggelse. Sist uttalades ett tack till dem, som haft med byggnadsarbetet att skaffa, och nedkallades Guds välsignelse öfver skolan, dess lärare och barn. Mycket folk, som till trängsel fyllde skolsalen och närgränsande rum, hade infunnit sig. Det nya skolhuset, som är tillbyggdt till det förutvarande folkskolehuset, är fullt modernt, praktiskt inredt och rymligt. Intill skolsalen, som verkar ljus och luftig, ligger ett ganska stort afklädningsrum samt där utanför förstuga. Å vinden ofvanpå skolsalen är inredd en treflig bostad med ett rum och kök m.m. för lärarinnan. Byggnadsentreprenör har varit byggmästaren J. A. Engström från Färanäs, som till allmän belåtenhet utfört sitt arbete. Ur Smålandsposten N:o 123 Onsdagen den 11 Augusti 191

Ur Smålandsposten N:o 177 Torsdagen den 11 November 1926.

Kommunalt. Skolrådet i Blädinge hade på söndagen sammanträde för att avgiva infordrat yttrande angående den nya undervisningsplanen. I sitt yttrande instämmer skolrådet på det livligaste i kyrkomötets och kommunala folkskoleförbundets underdåniga skrivelser angående kristendomsundervisningen i folkskolan. Likaså ansluter sig skolrådet till uttalanden i hushållningssällskapens ombuds framställning rörande det praktiska arbetets betydelse för barnen i skolåldern. I anslutning härtill yrkar skolrådet att tiden för kristendomsundervisningen utökas till minst 3 timmar i veckan i skolans samtliga klasser, att Luthers lilla katekes lägges till grund för undervisningen i kristendom, att Luthers lilla katekes eller någon annan kortfattad lärobok i nära anslutning till densamma må användas vid den föreskrivna sammanfattningen av den kristna tro- och livsåskådningen, att föreskriften om läsningen Tillkännagives att Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla min käre son och vår käre broder Karl Walfrid Gustavsson, i en ålder av 37 år, 5 månader och 6 dagar, djupt sörjd och saknad av mig, syskon och svågrar, släktingar och vänner. Ulvagraven, Blädinge, den 4 nov. 1926. Gustav Johnsson. Sv. Psb. N:r 235, 479. Auktion Tisdagen den 21 dennes kl. 10 f.m. låter f.d. banvakten Gustaf Dahlstedt i Södra Vare Norregård, Blädinge socken till följd av ålder, på fri och öppen auktion försälja sina på ofri grund i gott stånd varande hus, bestående av stugubyggnad, brygghus och vedbod. På kontraktstiden äro 19 år kvar. Vid samma tillfälle försäljes allt lösöret, bestående av linne och sängkläder, en myckenhet nya mattor, bord och stolar m.m. Säkre köpare erhålla 2 månaders anstånd med betalningen. Övriga villkor tillkännagivas vid auktionstillfället. S. Vare, Blädinge den 15 Sept. 1926. Auktionsförrättaren. 67 av Luthers lilla katekes som ett historiskt uttryck för Luthers uppfattning utgår ur läroplanen, att tvånget att anknyta nämnda sammanfattning till bergspredikan upphäves samt att tiden för hembygdskunskap och arbetsövningar eller gymnastik minskas i den mån det erfordras för utsträckningen av tiden för kristendomsundervisningen. Lärarekåren hade i sitt till skolrådet ingivna yttrande yrkat, att föreskrift gives, att Luthers lilla katekes skall under skoltiden inläras, att tiden för kristendomsundervisningen utsträckes till 3 timmar pr vecka, att en enkel och en central lärobok i kristendom påbjudes och att betydelsen av praktiskt arbete för barnen mera beaktas.

Ur Smålandsposten N:o 32 Tisdagen den 27 Februari 1934.

Nytt skolreglemente för Blädinge. Vederbörande folkskoleinspektör har till domkapitlet ingivit handlingar rörande förslag till nytt reglemente med läroplan för folkskolorna inom Blädinge skoldistrikt. Enligt samma reglemente skola inom distriktet upprätthållas Blädinge och Blädingeås folkskolor, anordnade enligt andra B- formen samt Oby folkskola, anordnad enligt tredje B- formen.

Ur Smålandsposten N:o 71 Tisdagen den 11 Maj 1948.

Skolväsendet i Blädinge omorganiseras. Folkskoleinspektören Fältheim har till domkapitlet översänt förslag till organisationsplan för Blädinge skoldistrikt, varvid han bl.a. anför följande: Skolkursen blir sjuårig. Oby skola indrages. Vid var och en av Blädinge och Blädingsås skolor upprätthålles en småskoleavdelning. På folkskolestadiet anordnas vid båda skolorna så, att en B1-skola bildas. Avdelningen för klasserna 3–4 undervisas i Blädingsås skola, avdelningen för klasserna 5–7 i Blädinge skola; i vardera skolan finns endast ett klassrum. Läsåret 1948–49 sammanföres på grund av barnens klassfördelning klasserna 3–5 resp. 6–7. Samordningen till B1-skola på egentliga folkskolestadiet synes vara att föredra framför bibehållandet av de båda skolorna som B2-skolor. Den årliga lästiden blir 36 4/7 veckor. Växellov föreslås för småskolestadiet, medan femdagarsläsningen försvinner. Kommunalfullmäktige har anmodat skolstyrelsen att utröna målsmannaopinionen beträffande sexdagarsläsningen. Majoriteten målsmän har uttalat sig för sexdagarsläsning. Enligt uppgifter om skolvägarnas längd skulle växellov ej 49 vara motiverat vid Blädinge skola. Halva antalet barn begagnar sig av skolskjutsen från Oby indragna skola. Med samma skjuts transporteras även barn på folkskolestadiet. För att väntetiden för småskolans elever skall kunna undvikas är växellovets införande emellertid önskvärt. Vid Blädingsås skola är växellovet otänkbart, enär inga nybörjare kommer att intagas läsåret 48/49. Nya skolskjutsar anordnas. Ovan nämnda skjuts från Oby indragna skola till Blädinge skola utsträckes till Blädingsås skola för att forsla barn i klasserna 3–4 från Blädinge till Blädingsås och barn i klasserna 5–7 från Blädingsås till Blädinge. Den årliga kostnaden beräknas till 5,050 kr. Vidare anordnas skolskjutsar från Espetuna resp. Ulvagraven till Blädingsås skola och från S. Vare till Blädingsås skola för att underlätta skolgången för barn med långa skolvägar. Den årliga kostnaden beräknas till 3,232 kr.

Ur Smålandsposten N:o 141 Tisdagen den 12 September 1950.

Centralskola uppföres i Blädinge. Frågan äntligen avgjord med 9 röster mot 5. Kommunalfullmäktige i Blädinge sammanträdde på söndagen. Fullmäktige beslöt att centralskola snarast skall uppföras i närheten av Blädinge station. Denna viktiga fråga har två gånger förut varit uppe till behandling, men icke kunnat lösas. Som förslagsställare stod skolstyrelsen, understödd av ett utlåtande från skolöverstyrelsen. Av skolöverstyrelsens utlåtande framgick, att en skola för klasserna 1 – 6 borde anordnas för den nuvarande kommunen samt klasserna 7 och högre centraliseras till storkommunen. Beslutet fattades med 9 röster mot 5. Samtliga ledamöter från den östra delen av socknen, där skolan blir förlagd, röstade för förslaget. Mot förslaget röstade 5 av de 6 representanterna från västra sockendelen. Vid sammanträdet närvar ordföranden i skolstyrelsen. För uppgörande av ritningar m.m. anvisades 2,000 kr. Det beslöts att anvisa erforderliga medel till telefon och inventarier i kommunens samlingslokal samt till en brandbrunn vid Blädinge station och en vid N. Vare. Anslag beviljades till Blädinge skytteförening. Smålands blåbandsförbund, Kronobergs läns nykterhetsförbund och Kronobergs läns blindförening

Ur Smålandsposten N:o 142 Torsdagen den 14 September 1950.

Centralskolan i Blädinge. Med anledning av notisen under rubrik: ”Centralskola uppföres i Blädinge” i Eder ärade tidning den 12/9, ber undertecknad få meddela: På förslag av skolstyrelsen i Blädinge hade kommunalfullmäktige vid sammanträde den 9/6 1949 enhälligt beslutat att i princip uttala sig för en centralskola i nuvarande Blädinge kommun, och skolstyrelsen hade erhållit uppdrag att föra frågan vidare. Skolstyrelsen hade föreslagit skolans förläggande till någon plats i närheten av Blädinge station, men något beslut i platsfrågan hade icke fattats av fullmäktige. Nu hade frågan kommit så långt, att skolöverstyrelsen lämnat yttrande över behovet av en sådan skola, och enligt 17 detta borde en skola för klasserna 1 – 6 uppföras i närheten av Blädinge station, under det klasserna 7 och högre borde hänvisas till Vislanda sedan kommunsammanslagningen blir genomförd. Dessutom hade yttrandet innehållit anvisning om skolans storlek i frågan om antal klassrum och andra utrymmen samt att i enlighet därmed en skissritning över den tilltänkta skolan borde insändas till skolöverstyrelsen för godkännande. När sådant godkännande meddelats, bleve fråga om plats, upprättande av noggranna ritningar och arbetsbeskrivning, sökande av statsbidrag och arbetstillstånd aktuellt. I 1950 års stat hade skolstyrelsen upptagit 2,000 kr. till kommande kostnader för skolutredningen ifråga men fullmäktige hade icke bifallit denna post tydligen i tanke på, att inga utgifter erfordrades för året. Nu begärde skolstyrelsen, att fullmäktige skulle bevilja detta anslag om 2,000 kr. för att frågan skulle kunna föras vidare. Det ansågs nämligen, att upprättande av skiss m.m. skulle draga ungefär sagda kostnad. Frågan gällde nu således endast beviljande av anslag. Under debatten yrkade dels att frågan skulle uppskjutas och dels bifall till hemställan under motiveringen att frågan skulle föras vidare. Vid votering segrade det sistlagda förslaget med 9 röster mot 5, som tillföll uppskovsyrkandet. Något beslut om skolans plats fattades icke. Det torde bliva en senare historia. Blädinge den 13/9 1950. Gustaf Medin, skolkassör. Ur Smålandsposten N:o 154 Torsdagen den 5 Oktober 1950. Från Blädinge, meddelas: Wieselgrensminnet firades i söndags i samband med högmässan i Blädinge kyrka. Predikan hölls av stiftsnotarie E. Hård af Segerstad, som i anslutning därtill även berörde Wieselgrensminnet. Sång utfördes av en barnkör samt av kyrkokören. Efter högmässan följde nattvardsgång. Blädinge lottakår hade sedan ordnat med allmänt kyrkkaffe i sockenstugan. Tal hölls därvid av komminister Nicklasson, som erinrade om dagens betydelse. Förutom Wieselgrensminnet kunde man även fira årsdagen av kyrkans invigning. Nämnas kan i detta sammanhang att det i kyrkorådet framförts förslag om att Mikaelidagen i fortsättningen skall firas som socknens kyrkomässodag.

Ur Smålandsposten N:o 69 Tisdagen den 6 Maj 1952.

Blädinge vill stå kvar som eget skoldistrikt. Med kraft och övertygelse förklarade i går delkommunen Blädinge, att den under alla förhållanden vill stå kvar som eget skoldistrikt inom Vislanda storkommun. Inget tal om en centraliserad A-skolas alla möjligheter till effektivare och bättre undervisning kunde få Blädingeborna på andra tankar. Diskussionen var minst sagt livlig i Blädingegården, dit skolstyrelsen hade kallat till föräldramöte för att få en uppfattning om den allmänna opinionen. Sedan länge har meningarna om Vislanda skoldistrikts framtida organisation varit mycket skiftande. Vid ett sammanträde i mars beslöt skolstyrelsen att förorda ett alternativ, som går ut på att en centralskola för hela Vislanda storkommun inrättas. Men största delen av befolkningen i gamla Blädinge skoldistrikt hade åtskilligt att invända – även mot de förslag till övergångssystem i väntan på skolans färdigställande som framförts. Vid föräldramötet i går kväll redogjorde inledningsvis överlärare Gösta Widén för den förhandenvarande situationen och nämnde kortfattat de system med skolskjutsar, som skulle kunna komma i fråga. Det hade föreslagits att 7:de klassen i Blädinge plus barnen i de närmast Vislanda belägna byarna skulle överföras till skolan i Vislanda. Mot detta förslag protesterades våldsamt, nästan hela Blädinge var enigt om att det skulle vara en mycket olycklig lösning. Bland dem , som talade sig varma för Blädinges gamla skolor och för Blädinge som eget skoldistrikt, märktes lantbrukaren Reinhold Salskog, komminister Nils Nicklasson, lantbrukaren Helge Karlsson och många andra. Man kan sammanfatta deras meningar ungefär som följer: Vi vill ha kvar våra skolor och det är brott mot stil och tradition att ta dem ifrån oss. De stora skolorna är inte bra för barnen. När de är små behöver de få sin undervisning i hemmets närhet och i en liten skola blir kamratskapet bättre och stämningen varmare. Om 7:de klassen och barnen i byarna i gränsområdet överföres till Vislanda, så kommer Blädinge inte att ha tillräckligt barnantal för en acceptabel skolform (i detta fall B 1). Förslaget om att Blädinge skall upphöra som skolområde är ytterst radikalt och hänsynslöst. Varför tillfrågade inte skolstyrelsen den allmänna opinionen i Blädinge före sitt beslut? 61 Som ett ytterligare bevis på stämningen i Blädinge uppvisade hr Salskog en skriftlig protest mot skolstyrelsens förslag, vilken undertecknats av inte mindre än 307 röstberättigade personer. Som representant för skolstyrelsen framhöll hr Karl Karlsson att styrelsens beslut endast och allenast hade dikterats av en önskan att ge barnen bästa möjliga undervisning genom bästa möjliga skolform. Han framhöll vidare, att den centraliserade skolan i vilket fall som helst måste inrättas inom en snar framtid. Komminister Nicklasson föreslog, att frågan skulle bordläggas tills vidare, och att Blädinge skolor skulle användas som förut i väntan på att situationen verkligen blir sådan, att en radikal omläggning fordras. Hr Helge Karlsson framhöll att det är en hjärtesak för Blädinge att få ha kvar de gamla skolorna. På förslag av nämndeman Gunnar Rogdahl beslutade de närvarande så gott som enhälligt att uttala sig för att Blädinge bibehålles som eget skolområde. Ordföranden avslutade sammanträdet, tackade för inläggen i debatten och uttalade förhoppningen att kommande beslut skulle tillfredställa alla parter.

Ur Smålandsposten N:o 94 Lördagen den 21 Juni 1952.

Blädingeprotest mot skolbeslut. Många målsmän för de skolpliktiga barnen i Blädinge samt andra för skolan intresserade hade i torsdags samlats i Blädingegården med anledning av att Vislanda storkommun, som vilken med Blädinge sammanslagits, beslutat centralisera samtliga skolor i storkommunen till Vislanda. Beslutet har hos de flesta Blädingebor väckt indignation, särskilt som såväl skolöverstyrelse som folkskoleinspektören tidigare ställt i utsikt, att Blädinge skulle kunna få bygdeskola åtminstone för vissa klasser. De flesta Blädingebor anser att Vislanda, vars majoritet med den starkes rätt är betryggande för hemmaplan, bort ta lite hänsyn till lillebror, som gärna velat sköta sig själv, samt taga lärdom av andra storkommuners i grannskapet behandling av de tvångsanslutna småkommunerna och av auktoritativa personers utlåtande rörande skolorna. Visserligen framhålles, att vid en centralisering skulle kostnaderna för skolväsendet något minskas, men även om så vore förhållandet, vilket dock ingalunda är säkert, borde med tanke på de små barnen, särskilt i de lägsta klasserna, obehag genom flera mils färdeväg dagligen någon liten merutgift betyda mindre. Härtill kommer, att Blädinge församling genom åtgärden icke får någon läraretjänst att förena kantorstjänsten med utan får nöja sig med en s.k. orgelspelare, som icke kan ersätta en kantor eller stå till tjänst på samma sätt, öva sångkör o.d., varigenom gudstjänstlivet kommer att bli lidande. Såsom ex. kan nämnas, att Blädinge församling, som ingalunda har lägst folkmängd i stiftet, synes vara den enda i stiftet, som blivit utsatt för ett sådan drastiskt åtgärd. En protestskrivelse, hittills undertecknad av 312 röstberättigade församlingsbor, har tidigare meddelats de beslutande utan resultat. Sommarfest • Björkenäset, Blädinge Lördagen den 21 juni kl. 20. Musik: LASSES välkända orkester. (Kl. 21,30 – 22,30 damernas timma). TOMBOLA med vinster i rostfritt – Eld i berget – Skjutbana – Pilkastning – Servering – Varm korv m.m. Inträde: herre 2: – dam 1: 50. FRI DANS. KOMMITTÈRANDE. 64 På sammanträdet beslutades att uppvakta domkapitlet, folkskoleinspektör och om så erfordras, skolöverstyrelsen och regering i frågan för att söka rättelse. Till uppvaktande valdes komminister Nils Nicklasson, kyrkovärdarna Reinhold Salskog, Näs och Salomon Johansson, Blädingeås, riksdagsmannen Ebbe Ohlsson, Blädinge, f. landstingsmannen Aron Karlsson, Espetuna, nämndeman Gunnar Rogdal, Hjälmaryd, lantbrukarna Arvid Samuelsson, och Helge Carlsson, Blädinge, samt Ragnar Gustavsson och järnvägstjänstemännen Kuno Franzén samt Hugo Ermin. Vid uppvaktning hos skolöverstyrelsen och regeringen skulle dock endast sex av de ovan nämnda resa. Såsom de valdas ordförande skulle kyrkovärd Salskog fungera.

Ur Smålandsposten N:o 69 Tisdagen den 5 Maj 1953.

Domkapitlet Blädinge bör få behålla en sexårig folkskola. Växjö domkapitel har nu hos skolöverstyrelsen yttrat sig över organisationsplanen för Vislanda skoldistrikt och förordar att Blädinge får behålla en sexårig folkskola, medan sjunde klassen för hela skoldistriktet centraliseras till Vislanda. Domkapitlets yttrande, som mottages med mycket stort intresse i hela storkommunen, eftersom denna skolfråga blivit ett stort stridsämne i kommunen, är av följande lydelse. Det av de kommunala myndigheterna tidigare antagna och i princip fortfarande vidhållna förslaget att till tätorten Vislanda centralisera hela distriktets skolväsen skulle visserligen innebära att distriktets samtliga skolbarn i sådant fall skulle få gagn av alla de förmåner, som en väl utrustad skola av A-formen kan erbjuda. En självklar förutsättning för att en i bygdens hela samhällsliv så radikalt ingripande förändring skall kunna genomföras utan irritation och motstånd är dock, att både de av åtgärden berörda föräldrarna och de kommunala myndigheterna är ense om att det hela är till barnens bästa. Av handlingarna framgår tydligt, att föräldraopinionen i Blädinge icke är av denna mening. Även inom storkommunens beslutande organ är meningarna i hög grad delade. De mindre skolorna bör bevaras. Enlig domkapitlets mening är det både ur allmän kulturell synpunkt och med hänsyn till skolans möjligheter att med utsikt till framgång över en fostrande uppgift av stor betydelse, att skolenheterna ej blir för stora. De mindre skolorna bör såvitt möjligt bevaras. Endast om en tvingade nödvändighet föreligger, bör man vidtaga så vittgående centraliseringsåtgärder, att en hel sockens skolväsen indrages. Framför allt finner domkapitlet det uppenbart, att en skolorganisation bör vara sådan, att man icke medelst skolskjutsar behöver forsla de mindre barnen till en på långt avstånd från hemmet belägen skola. Folkskolinspektören vill också bibehålla en småskola i Blädinge. Domkapitlet finner dock starka skäl tala för att icke endast småskolestadiet bibehålles i Blädinge. Befolkningsunderlaget i Blädinge måste anses vara tillräckligt stort för att även folkskolestadiet skulle bibehållas, i all synnerhet som befolkningssiffran stigit under de senaste åren. Härtill kommer, att en enligt organisationsplanen för Alvesta skoldistrikt barnen från Billingetorp by undervisas i Vislanda

Ur Smålandsposten N:o 69 Tisdagen den 5 Maj 1953.

Dåliga skollokaler i Blädinge. Om principerna för skolväsendets blivande organisation fastställes i enlighet härmed, torde man ha grundad anledning förmoda, att Vislanda storkommuns folkskolestyrelse kommer att nedlägga samma berömvärda omsorg för skollokalernas iordningsställande i den vidgade kommunen, som folkskolestyrelsen i det gamla Vislanda visat när det gällt denna kommuns skolor. Skollokalerna i Vislanda är nämligen – om man undantar den gamla Västra skolan, – mycket goda; den nyinförda folkskolan är i själva verket en mönsteranläggning. Skollokalerna i Blädinge är däremot sämre, vilket väl bör sammanställas med det faktum, att man planerat nybyggnad. Blädinge kyrkskola kan numera icke anses lämplig för sitt ändamål, och det torde icke vara ekonomiskt försvarligt att nedlägga några större kostnader för att modernisera den för skoländamål. Mindre reparations- och underhållsarbeten bör dock kunna vidtagas. Om så sker, torde klasserna 1 – 4 alltfort under de närmaste åren kunna undervisas där.

Ur Smålandsposten N:o 155 Torsdagen den 8 Oktober 1953.

Oformligt och reaktionärt att dra in Blädinge skola. Dess försvarare sammanfattar skälen i skrivelse till Skolöverstyrelsen. De vid opinionsmöte i Blädinge utsedda delegerade har nu till Skolöverstyrelsen ingivit en sammanfattning av de huvudsakliga skäl, som de i olika instanser åberopat och som de alltjämt hävdar för bibehållandet av Blädinge socken som ett särskilt skolområde med bygdeskola av typ B1 för klasserna 1 – 6. Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att Skolöverstyrelsen måtte bifalla de lokala myndigheternas ursprungliga beslut, med vilket även Växjö domkapitels yttrande i princip överensstämmer. Skrivelsen är undertecknad av riksdagsmannen Ebbe Ohlsson, ledamoten av Vislanda kommunalfullmäktige Hugo Ermin, ledamoten av Vislanda folkskolestyrelse Kuno Franzén, lantbrukaren Helge Carlsson, f. landstingsmannen Aron Karlsson, komminister Nils Nicklasson och kyrkovärden, v. ordföranden i Vislanda folkskolestyrelse Reinhold Salskog. Delegationens synpunkter sammanfattas sålunda: 1.) De lokala skolmyndigheternas i Blädinge enhälliga principbeslut av år 1949 om byggande av en bygdeskola i Blädinge för klasserna 1 – 6. Storkommunens beslut om centralisering anser vi kränkande för vår moraliska och kanske även juridiska rätt. 2.) Befolkningsunderlaget, c:a 800 personer, motiverar väl bibehållandet om skolområdet och bygdeskola i Blädinge i synnerhet som befolkningstalet visat en stigande tendens varje år sedan 1949. Den i utveckling stadda tätortsbebyggelsen i trakten av Blädinge kyrkby och järnvägsstationen gör fortsatt ökning av befolkningstalet sannolikt. Barnantalet uppvisar ett medeltal av 14 födda per år under den senaste tioårsperioden. Fast tendens. 3.) Hänsynen till barnens bästa kräver bl.a.: a. Att den för all uppfostran så viktiga kontakten mellan skola och hem får bestå. Denna kontakt skulle så gott som fullständigt omöjliggöras, om barnen hänvisades till grannsocknens för de flesta så avlägsna centralskola. b. Att barnen ej i onödan utsättes för de psykiska och fysiska påfrestningar, som följer med ett långt drivet skolskjutsväsende och skolcentralisering. c. Att barnen ej i förtid ryckes ur sin hemmiljö. Vi anser det oförsvarligt att dra samman flera hundratal barn till större skolenheter, så länge betingelser finns för skolgång i hembygden. 90 4.) Ur undervisningens synpunkter är ju enligt sakkunskapen en B1-skola med rimligt barnantal fullt jämbördig med en A-skola. Eftersom den av riksdagen beslutade studieindelningen ej bör sönderbrytas, bör bygdeskolan göras sexårig. 5.) De socialpolitiska, folkpsykologiska och kulturella synpunkterna kan ej utan skada negligeras. Vi hänvisar till en under århundraden framvuxen bygdegemenskap, som alltjämt lever starkt och medvetet. Ett indragande av bygdeskolan skulle vara ett steg mot kulturell utarmning. I Blädinge finns nu kyrka och skola, prästgård och pastorsexpedition, järnvägsstation med poststation, bygdegård med biograf, bibliotek och samlingslokal samt ålderdomshem. Att bryta skolan ur detta sammanhang vore ur kultursynpunkt reaktionärt och mot befolkningen orätt. 6.) Vi lägger avgörande vikt vid att hänsyn tages till den förenade kantors- och folkskolläraretjänsten. Den livliga körverksamheten och det levande musikintresset är i hög grad beroende av den personliga insatsen av en på platsen boende kantor. 7.) De ekonomiska synpunkterna torde på lång sikt mer än väl motivera en bygdeskola i Blädinge. De årliga skolskjutskostnaderna vid centralisering kommer med säkerhet att uppgå till sådana belopp, att gjorda besparingar mer än väl uppvägas. Utgår man ifrån att småskolan under alla omständigheter bibehålles i bygden, torde en centralisering av klasserna 3 – 6 bli ohållbar ur ekonomisk synpunkt. Här har gjorda utredningar ej givit klart besked. 8.) Att endast sakskäl fått diktera storkommunens centraliseringsiver betvivla vi på starka grunder. I Växjö domkapitels realistiska ojäviga yttrande, som vi med tacksamhet noterar, finner vi bestyrkt, att vårt fasthållande vid bygdeskolan är i hög grad befogad. 9.) Vi hänvisar slutligen till folkmajoritetens bestämda ställningstagande, manifesterad i opinionsmöten och petitionslistor. Opinionen är alltjämt oförändrad i styrka och bestämdhet.

Ur Smålandsposten N:o 52 Måndagen den 4 April 1955.

 Endast småskola i Blädinge. Skolstyrelsen har utan särskild motivering hos regeringen avstyrkt de besvär Blädinge fria skolkommitté genom hr Reinhold Salskog anfört över att skolöverstyrelsen fastställt en organisationsplan för Vislanda skoldistrikt, som bl.a. innebär att Blädinge skola skall omfatta endast småskolestadiet. Klagandena har yrkat, att en fullständig bygdeskola skulle få upprätthållas i Blädinge. Folkskoleinspektören anser, att det är lämpligast såväl pedagogiskt som ekonomiskt att behålla en småskoleavdelning i Blädinge men överföra folkskolebarnen till Vislanda

Ur Smålandsposten N:o 83 Tisdagen den 31 Maj 1955.

Blädinge får delvis behålla sin skola Regeringen har bifallit de besvär, Blädinge fria skolkommitté genom hr Reinhold Salskog anfört över att skolöverstyrelsen fastställt en organisationsplan för Vislanda skoldistrikt som bl.a. innebär att Blädinge skola skall omfatta endast småskoleavdelning. Regeringen har sålunda bestämt, att skolan skall omfatta småskola jämte klasserna 3 o. 4.